Efterlängtad, välförtjänt och fylld av förväntan. Spanien fick sin finalplats och andra knäppte upp skjortan och blev semesterfirare. Inte ens ett ihållande regn kunde smolka den med glädje fyllda bägaren. Nä, är det semester gör man bara en rejäl kanna kaffe och sätter sig i favoritfåtöljen med den där tjocka boken. Lägg därtill två träningspass och en flaska champagne så har man i stort sätt drömbilden av de kommande trettiotvå dagarna.
Diebolt-Vallois Blanc de Blancs Prestige Brut är ljust gyllene till färgen och har en ganska blyg doft. Röda äpplen som någon smulat mandelmassa över, en smörad rostad brödskiva, tavelkrita och lite nagellacksborttagning. Smaken inleder fruktigt och med en mousse som fyller hela gommen, för att sedan klinga ut i en söt men lite gles ton. De självklara syrorna finns naturligtvis där men är polerade och avrundade. På minuskontot hamnar en eftersmak som inte är helt bekymmersfri. En god champagne utan tvekan, men vi blir inte riktigt så berörda att vi slår de volter vi hade hoppats på. Förhoppningsvis får vi chans att bli förförda en annan gång.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar