2000 Barolo Capalot är lätt transparent med en tydlig tegelkant. Vi bjuds på en mogen doft med en lätt kryddig ton. Läder och tomatpuré får sällskap av sötlakrits och ett nyöppnad packet russin.
Munkänslan är halvfyllig och skvallrar även den om vinets mognad. Det varma året bjuder på härligt fullmogen frukt, samtidigt som syrorna är tillräckligt friska hålla uppe spänsten. De sandiga tanninerna är ordentligt tillputsade av vinets nioåriga liv men bidrar ändå till den balanserade strukturen. Alkoholen (14,5%) känns av med en viss eldighet, men det är inget som stör totalintrycket.
Okej, möjligen förstärks upplevelserna av vi sällan dricker åldrade röda viner, men vi njuter verkligen till fulla drag - såväl till kantarellrisotto på egen hand resten av kvällen. Nebbiolo gör oss sällan besvikna och när mognadsdimensioner läggs till pluskontot hamnar omdömet uppe bland årets trevligaste vinupplevelser.
Detta var nog någon av de sista tvånollnollnollorna, idag listas vinet från 2004. Om än full av potential gav den årgången ett något motvilligt intryck för nio månader sedan, med riktigt knuten frukt och bångstyriga kaffesumpstanniner.
Visst är den fin, 2000:an? Jag drack den för ett halvår sedan och kan bara instämma i er beskrivning. Snart går korkskruven i min sista flaska.
SvaraRaderaJa, jag ser väl ingen riktig anledning att låta korkskruven ligga. De är ju så förbaskat trevliga nu! Det slumpade sig så att två av flaskorna jag beställde var av denna årgång, och den andra går nog åt i vinter.
SvaraRaderaHar du provat nollfyran?