Så ett kärt återseende. Korken ryker på hemmets sista exemplar av Alfiero Boffas More. Tidigare flaskor har blivit ihågkomna som väldigt likeble, och det är just den stilen som eftersöks ikväll.
Medeltät violett till färgen. Ur glaset förnimmas jordgubbar, körsbär och nästan godissöta hallon. Efterhand förvandlas körsbären till något spritigare kirsch och sötmandel tillkommer i doften av relativt mogen Barbera.
I munnen landar vinet med balanserade ben av kärnbitterhet, angenäma syror, viss tanninstruktur och tillräcklig fyllighet. Visst finns det plats för mer frukt, men så är detta heller inget extravagant försök att imponera, utan en trevligt snidad Barbera för okomplicerat njutande. Första gången med en bit vällagrad Parmigiano-Reggiano inför Frankrike-Italien EM 2008, denna gång till en enkel minutbiff. Trevligt sällskap och läskande syror räcker långt.
ps. Dagarna i öppnad flaska bemästras föga framgångsrikt. Syran och några dammiga övermogna jordgubbar är tappra överlevare, men känslan är att tiden för konsumtion är kommen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar